Vecka 31+2 MVC

V 31+2 (jmf. 27+6)
Vikt +6,5 kg (+7,5)
HB 120 (117)
B-Gl 5,7 (5,9)
Blt 117/69 (110/65)
SF 32 (28)

Eftersom jag gått ner lite i vikt nu när jag varit så sjuk så ville hon även göra en viktskattning så Ammi mår bra där inne. Inte mig emot!!!
Och jag trodde verkligen att hon skulle säga att Ammi är liten eller lagom för tiden, eftersom jag gått upp så lite i vikt och magen är så "liten" och behändig denna gång.
Men nejdå, det är allt ännu en lite sumobrottare där inne.

Veck 31+0

Fortfarande inte frisk från influensan och jag bryter snart ihop av trötthet. Ungarna är fortfarande febriga och hemma från dagis, men Michael är tillbaka i skolan. Jag är också feberfri,men SUPERTRÖTT, ont i halsen, ingen matlust och ett bedrövligt allmäntillstånd. Jag har fått ett konstigt besvär med mitt ena ben också, det klarar inte belastning i vinklat läge för då är det som om nån sticker en kniv i benet och smärtan är grym.

Sist men inte minst, JAG KLIAR SNART IHJÄL MIG!!!! Var för två veckor sen och tog gallprov som inte visade nåt, men klådan då var ingenting jämfört med nu.

Nä, nu vill jag bli frisk och få må BRA!!!

Vecka 30+2

Influensa!!! Huga, jag mår apa! Feber, ont i hela kroppen och svårt att andas.
Men Ammi verkar må bra iaf för hon sparkar för jämnan och det känns att hon börjar bli stor, för hon brukarta spjärn mot revbenen och trycka till ordentligt så det känns som att huvudet ska komma ut mellan benen.

Vecka 30+1

Börjar känna mig lite krasslig på kvällen. Hoppas inte Michael smittat mig med influensan.

Magen är verkligen så mycket i vägen nu och det känns riktigt jobbigt. Hua, 10 veckor kvar! Det är nu den tunga tiden börjar.

Vecka 30+0

10 veckor kvar nu!!!! Hurra för nedräkning!

Inatt har jag sovit så grymt illa och vaknat hela tiden.

Jag skulle till Borås idag på mitt andra Aurorasamtal. Det är en otäck väg mellan Alingsås och Borås och jämt en massa galningar som gör korkade omkörningar.
Så jag tänkte innan jag åkte att jag ska ta det riktigt lugnt, så jag höll 70 hela vägen även där det var 90. Tack och lov!!!!
Precis som jag passerar ett backkrön står jag nos mot nos med mötande trafik.
Det är nämligen en bärgningsbil som blockerar mötande körbana (finns ingen vägren här) och två bilar håller på att köra om.

Jag får ställa mig på bromsen och hinner precis stanna med bara någon meters marginal innan jag frontalkrockar med mötande. Dessutom hade jag turen att den bakom inte låg så nära utan hann bromsa han också. Men värre var det med bilen där bakom som inte höll tillräckligt avstånd utan smällde rätt in i bilen framför och tryckte in fronten ordentligt.

Det var ju tur att jag höll så låg hastighet och därmed även de bakom, för annars...
tänk om??!!!

Aurorasamtalet gick iaf bra och hon har skrivit upp vad vi kommit överens om.
- De SKA sätta EDA.
- Jag vill inte bli styrd under förlossningen, om allt ser bra ut.
- Vill upp till BB så snart som möjligt.
- Ligga på vanliga BB och inte EVA.

Den 14 maj skall jag på viktskattning och bedömning om igångsättning.

Vecka 29+6

Magen börjar verkligen bli i vägen och trycka både uppåt och neråt. Jag springer och kissar hela tiden och måste vara försiktigt med vad jag gör efter maten annars kommer den upp igen.
Jag har även börjat svullna mycket, men det hjälper verkligen med stödstrumporna.

Mer shopping!

image66

I lööööv POP!!

Vecka 28+3

Hjälp!!!! Denna graviditet bara flyter på och jag fattar inte hur snabbt det går.
Men NU börjar magen bli tung och det trycker på rejält neråt. Ändå håller jag igång med gympa två gånger i veckan och i onsdags var jag t.o.m. på Bas/medel pass, brukar annars bara gå på bas. 
Vissa övningar funkar inte längre, men det mesta hänger jag med på och vissa övningar är jag smidigare än vad många andra på passet är. Känner mig så stolt och glad över det!

Mer shopping

image65
image64
Ej SikkeLej från SveaLi.se såklart!

Vecka 27+4

När jag gick upp inatt så halkade jag på en av barnens leksaker och föll handstupa rätt på magen. Det gjorde inte speciellt ont (det var som att landa på en boll) och direkt efteråt sparkade Ammi som bara den, hon gillade nog inte den behandlingen. Jag blev inte direkt orolig, de ligger ju så skyddade där inne. Men idag fick jag vänta hela dagen på att hon ska ge tecken ifrån sig och ingenting.  Det var först nu hon börja röra sig lite, snacka om att jag blev lättad. Hann bli riktigt rädd att nåt hade hänt henne.

RSS 2.0